Har du någonsin funderat på att börja jobba med att sortera apelsiner eller annan frukt? Inte? Det är nog bra. Är du högkänslig skulle du nämligen ständigt få jobba en massa övertid. I det här inlägget tänkte jag presentera lite intressant fakta om högkänslighet.

Apelsiner och högkänslighet

Vad har apelsiner och med högkänsliga att göra? Tja, ingenting egentligen, men den amerikanska psykologen Elaine N Aron som forskar på ämnet och har skrivit ett flertal böcker om högkänslighet, eller HSP (highly sensitive person), liknar högkänslighet vid maskiner som används för att sortera frukt efter storlek och vikt. I en intervju i Svenska Dagbladet säger hon:

Högkänsliga har inte utrustats med bättre näsor, skarpare syn eller bättre hörsel. Däremot har de en lägre tröskel för att ta in olika slags sinnesintryck och deras hjärnor bearbetar informationen på ett djupare sätt. /…/ Om de flesta människor delar in apelsiner i 5 olika fack, använder en högkänslig kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt med vila är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva tillvaron så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser.

Fem fakta om HSP

Den här särskilda sensitiviteten, det vill säga att man bearbetar information och sinnesintryck på ett djupare, eller mer nyanserat sätt än icke-högkänsliga, är ett typiskt kännetecken för människor med HSP. Högkänsliga har ett känsligare, eller mer reaktivt nervsystem än andra. I ett tidigare inlägg (som du hittar här) har jag skrivit om vanliga kännetecken för högkänslighet. Här kommer nu fem fakta från aktuell forskning:

1. Högkänslighet är genetiskt betingat

Det visar bland annat forskning på enäggstvillingar som har vuxit upp på olika håll, likaså forskning på djur. I det senare fallet har man parat känsliga exemplar med varandra och sett att ett känsligt genetiskt drag kan avlas fram under loppet av ett par generationer. Samtidigt slår forskningen också fast att uppväxtmiljön har stort betydelse för hur känsligheten utvecklas – precis som för vilket personlighetsdrag som helst. Miljön kan både förstärka och försvaga känsligheten, liksom vissa livshändelser helt och hållet kan ge upphov till eller utplåna den. I de flesta fall är alltså högkänslig personlighet medfödd, men det måste inte vara så.

2. Även fiskar är högkänsliga!

Enligt forskarna har 15-20 procent av världens befolkning högkänslig personlighet. Samma siffror gäller för många andra högt utvecklade djurarter såsom möss, katter, hundar, hästar och apor. Inom cirka 100 andra djurarter, inklusive bananflugor och några fiskarter, finns också en minoritet av högkänsliga individer. (Hur de har sett att bananflugor är högkänsliga skulle jag dock gärna vilja veta!)

3. Evolutionen har skapat högkänslighet

Forskarna tror att evolutionen har skapat denna fördelning för att säkra artens fortlevnad. För expansion och överlevnad har inte bara risktagande och våghalsighet behövts i en population, utan även mer försiktiga, eftertänksamma “rådgivare”, som är mer uppmärksamma på detaljer och kan förnimma fara eller möjligheter som andra lätt missar.

4. Cirka 30 procent är extroverta

Högkänsliga värdesätter ofta sin “ensamtid” högt, eftersom de ofta har ett rikt inre liv men också ett stort behov av att “landa” och smälta intryck. Högkänsliga går runt med känsliga “tentakler” som fångar upp sinnesstämningar i ett rum och läser av kroppsspråk, lyssnar hellre och tar in än pratar själv, lider mer av ovänlighet och blir lättare sårade än icke-högkänsliga. Eftersom högkänsliga ofta är försiktiga kan de uppfattas av andra som blyga, ängsliga eller introverta. Men tack vare de nya forskningsrönen vet man att det inte alls behöver vara så. Cirka 30 procent av högkänsliga är extroverta (de har ofta lust till mer socialt umgänge än de orkar med!). Och det finns introverta som inte alls är högkänsliga.

5. Större aktivitet i insulära loben

Forskning på hjärnan visar att högkänsliga har större aktivitet i framför allt två områden jämfört med icke-högkänsliga. Dels gäller det området för spegelneuronerna, som hjälper oss att känna empati med andra, dels insulära loben, som sammanför alla intryck – inre som yttre – och skapar en medvetenhet om vad som ständigt pågår inuti och runtomkring oss. Större medvetenhet och empatisk förmåga, alltså!

Ett par intressanta fakta, tycker i alla fall jag!

I nästa inlägg tänkte jag berätta om min egen upplevelse av att vara högkänslig. Eftersom jag är en person som mycket hellre lyssnar än pratar (!), har jag inte så lätt för att skriva om mig själv. Jag har inget emot det – det kommer bara inte helt naturligt för mig. 🙂 Men jag ska göra mitt bästa! Vill du dela med dig av hur DU upplever och lever med din högkänslighet, så hör gärna av dig här i bloggen eller på Instagram under hashtaggen #stolthsp.

Är du nyfiken på om du är högkänslig eller inte hittar du länkar till två självtester här.

Önskar dig en fin augustihelg!

Charlotte

Samtalsterapeut med inriktning på högkänslighet
www.spirasamtal.se
instagram.com/spirautveckling

>>Nästa inlägg “Lapparna kliar – mitt liv som högkänslig”
<<Föregående inlägg “I en värld av känslor”



Vad tänker du? Kommentera gärna!

Pin It on Pinterest

Share This